Aluminium(Al)
Aluminium är en huvudkomponent i de vanligaste bergarterna. På grund av att försurningen har ökat i markerna frigörs aluminium och följer med vattnet ut till sjöar och vattendrag och detta påverkar bl a fiskars och fåglars fortplantningsförmåga negativt. Aluminiummetall görs av bauxit. Framställningen är mycket energikrävande, samtidigt som den är lätt att återvinna många gånger.

Bensin
Ett fossilt bränsle som tillverkas av råolja. Bensin ger vid förbränning upphov till utsläpp av bl a koldioxid (CO2), kolväten (HC) och kväveoxider (NOx). Förbränning av bensin bidrar bl a till växthuseffekt, försurning och övergödning. En katalysator minskar utsläppen av kolväten och kväveoxid, men inte av koldioxid.

Biobränsle
Den gemensamma benämningen på bränslen som har sitt ursprung från växter (biomassa). Det kan vara allt från ved och halm till förädlade biobränslen som pellets och etanol. Biobränslen är omgjord solenergi där växterna har omvandlat solens energi till kemisk energi i form av olika sockerarter. Biobränslen är förnybara genom att de kan återbildas inom en relativt kort tidsrymd sedan de brukats, så länge man inte tar ut mer än vad som växer till. Ett för stort uttag av skog kan påverka artrikedomen negativt. Torv betraktas numera inte som biobränsle.

Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald menas att det finns många olika slags arter och att det inom varje art finns en stor genetisk variation.

Biotop
Den speciella naturtyp som en djur- eller växtart lever i och är beroende av kallas biotop. En biotop kan t ex vara höglänt lövskog, dikeskant, fjällnära skog eller annan naturtyp med speciella karakteristika. När biotopen förändras ändras livsbetingelserna för de individer som lever där. Många biotoper förändras på grund av mänskliga ingrepp, exempelvis skogsavverkning, utdikning eller övergödning.

Bly (Pb)
Bly är en tungmetall som är mycket giftig. Den utsöndras väldigt långsamt ur kroppen och lagras därför upp där. Bly påverkar bl a nervsystemet och stör bildning av hemoglobin som behövs för att binda syre till blodet. En stor utsläppskälla har varit blyad bensin och är alltjämt ett problem på många ställen i världen. Bly används också i t ex elkablar och som tillsats i färger. Bly hör till de giftiga tungmetaller som vi måste sluta använda för att på sikt förbättra miljön.

Bromerade flamskyddsmedel
Bromerade flamskyddsmedel blandas in i plaster, plastisoleringsmaterial, plasthöljen till elektronik och kretskort. Bottenprover från Östersjön visar att halterna av bromerade aromatiska ämnen stiger snabbt och detta kan ge upphov till ett nytt problem liknande PCB-problemet.

Brundtlandrapporten
Resultatet av den sk Brundtlandkommissionens arbete 1983-1987. Kommissionen hade FN:s uppdrag att:
– föreslå långsiktiga miljöstrategier, vars mål är att uppnå acceptabel utveckling efter år 2000
– föreslå metoder för att med miljöförbättringar som mål utveckla samarbete mellan länder
Brundtlandkommissionen myntade begreppet ”sustainable development”, dvs hållbar utveckling.

CFC
Se Freoner.

CO2
Se Koldioxid

Deponi
Deponi är en modern form av soptipp som uppfyller vissa miljökrav, t ex att det finns en platta under avfallet som gör att man kan samla in och rena det regnvatten som blir förorenat av de gifter som finns lagrade i deponin. Att deponera avfall innebär att det läggs på en soptipp, eller en deponi, istället för att förbrännas eller återvinnas.

DDT
DDT är ett mycket miljöfarligt och giftigt insektsbekämpningsmedel som är förbjudet i många länder. Se vidare under PCB som har liknande effekter.

Dioxin
Dioxin är ett samlingsnamn för vissa organiska klorföreningar. Det finns 210 st, varav vissa är mycket giftiga.

Ekologi
Läran om samspelet mellan levande organismer och deras omgivning.

EMAS
Förkortning av Eco-Management and Audit Scheme, som är en frivillig förordning inom Europeiska Unionen om miljöledning och miljörevision för företag. EMAS skall hjälpa företagen att på ett systematiskt sätt arbeta med miljöfrågor och påminner i fråga om arbetsmetodik om kvalitetsstandarden ISO 9000. Det finns även ett parallellt system avseende miljöledning som heter ISO 14001. Enligt EMAS skall företagen utarbeta en miljöpolicy, ett miljöprogram och miljöledningsprogram. Företagen skall också öppet delge allmänheten resultaten av sitt miljöarbete vilket sker genom en s k miljöredovisning. Se även Miljöledningssystem.

Emission
Emission betyder utsläpp.

Energi
Energi kan inte förstöras, bara omvandlas. Energikällor kan delas in i tre huvudgrupper nämligen solenergi, fossila bränslen och kärnenergi. Solenergi kan användas direkt eller indirekt som vind, vatten eller biobränsle. Fossila bränslen består av kol, olja och naturgas. Olika bärare av energi som t ex elektricitet, vatten eller luft, hjälper till att göra den tillgänglig för användning. Energi kan användas till arbete, ljus, värme och transporter. I princip har all energianvändning en miljöpåverkan men den varierar beroende på vilken energikälla som används.

Etanol
Beteckning på alkohol som kan användas som förnybart bränsle i fordon. Etanol fungerar också som lösningsmedel och framställs genom jäsning av biologiskt material med efterföljande destillation.

Fluorider
Fluorider är ett samlingsnamn på vissa typer av föreningar som innehåller fluor. Fluorider finns i svetselektrodens hölje och i slaggen som bildas. Dessa har bl a en hämmande inverkan på viktiga enzymers funktion och fotosyntesen hos växter. De kan vid för höga halter ge skador på skelettet hos djur.

Fosfor (P)
Fosfor är tillsammans med kväve ett av de viktigaste växtnäringsämnena och ett livsnödvändigt närsalt för alla levande djur och växter. Fosfortillförseln till sjöar och hav kommer främst från urlakning av skog- och åkermark där konstgödsel används samt via reningsverk. Onaturligt stor fosfortillförsel leder till övergödning.

Fossila bränslen
Fossila bränslen består av växter och växtdelar som för miljontals år sedan sjunkit ner i jordskorpan och omvandlats till fossilt material (kol, gas och olja). Fossila bränslen är exempel på lagerresurser. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid. Eftersom detta kol inte naturligt ingår i det biologiska kretsloppet får atmosfären ett extra tillskott av koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Vid förbränning frigörs också bundna ämnen som svavel och tungmetaller och ökar den naturliga halten av dessa i naturen.

Fotosyntes
En process i de gröna växterna som omvandlar energi från solljuset, med hjälp av koldioxid och vatten, till kemiskt bunden energi i form av socker där syrgas är en livsnödvändig biprodukt. I processen binder växterna växthusgasen koldioxid. Växternas gröna celler är naturens byggherrar och fotosyntesen är basen för det ekologiska kretsloppet och livet på jorden.

Freoner (CFC)
Klorfluorkarboner är syntetiska gaser uppbyggda av klor, kol, fluor och väte. De kallas ofta freoner efter företaget Du Pont’s handelsnamn för CFC. De används bl a för att överföra värme eller kyla i frysar, kylskåp, luftkonditioneringsanläggningar etc, vid tillverkning av skumplaster och för rengöring av elektronisk utrustning. CFC förstör ozonlagret i stratosfären vilket medför en kraftig ökning av den skadliga ultravioletta strålningen på jorden. CFC är även en aggressiv växthusgas och misstänks kunna förändra arvsmassan. HCFC brukar kallas ”mjuka” freoner eftersom de inte lika kraftigt bidrar till ozonuttunningen som CFC (”hårda” freoner). Ett ersättningsämne är HFC som inte påverkar ozonskiktet. Dessutom bidrar det mindre till växthuseffekten än vad CFC gör.

Förnybar energi
Till de förnybara energislagen räknas sol- ,vind- och vattenkraft samt olika typer av biobränslen. Grundläggande för förnybar energi är att de återbildas igen inom en överskådlig tid, med undantag för solen som är ständigt flödande (om man bortser ifrån att solen en gång om många miljarder år kommer att slockna).

ICC (Internationella Handelskammaren)
I företagssammanhang nämns ofta ICC:s Charter for Sustainable Development. ICC-programmet innehåller 16 principer för miljöarbetet, som för näringslivet är vitala för en hållbar utveckling. Programmet syftar till att vägleda företagen i deras ansträngningar att förvalta miljön i alla dess aspekter. Företag uppmanas att offentligt uttala sitt stöd för programmet och att använda det som grund för förbättringar.

ISO 14001
En standard för miljöledning. Medan EMAS endast är tillämplig inom Europeiska Unionen (EU) är ISO 14001 internationell och används av företag utanför såväl som innanför EU. ISO 14001 ingår i en ”familj” av internationella standarder på miljöområdet. Arbete pågår med att ta fram andra standarder för bl a miljörevision, miljöprestanda, miljömärkning och livscykelanalys. Se även Miljöledningssystem. ISO 14001 används ofta i miljödiskussioner mellan leverantörer och kunder.

Järn (Fe)
Järn är en livsnödvändig metall bl a för oss människor därför att järnet i de röda blodkropparna hjälper till att binda syret i blodet. Negativa effekter kan fås av järnoxidspartiklar i rök från järnbearbetande industrier som befaras ge godartad form av dammlunga, vilket i sin tur kan öka risken för lungcancer.

Kadmium (Cd)
Kadmium tas lätt upp av kroppen, framför allt i njurar och lever. Försurningen ökar urlakning av kadmium till sjöar och vattendrag. I framtiden bedöms kronisk kadmiumförgiftning bli stor, främst pga förekomsten i konstgödsel. Kadmium slår ut zink vilket är en nödvändig metall i kroppen. På grund av dess giftighet är det viktigt att kadmiumanvändningen helt upphör.

Koldioxid (CO2)
En gas som naturligt finns i atmosfären och som är nödvändig för växter. CO halten var i mitten på 1800-talet ca 270 ppm (parts per million, miljondelar), men har till följd av förbränningen av fossila bränslen ökat till 350 ppm. CO är inte hälsofarlig, men den är den viktigaste orsaken till växthuseffekten.

Kompostering
Kompostering är när växt- och matavfall, under förhållanden med tillgång till syre, bryts ned till jord (humus). Detta kan användas i parker, trädgårdar och jordbruk. Storskalig kompostering förutsätter att avfallet är sorterat för att inte tungmetallhalten i komposthumusen skall bli för hög.

Koppar (Cu)
Ett viktigt spårämne för människan som vi dock bara behöver i ytterst små koncentrationer. Koppar ingår t ex i flera viktiga enzymer. Kopparsalter har negativ påverkan på alger och stör deras fotosyntes och kvävefixering. I försurade grundvatten har man hittat förhöjda kopparhalter.

Kretslopp
I naturen finns många kretslopp där det grundläggande kretsloppet innebär att gröna växter genom fotosyntesen bildar syrgas och socker av koldioxid och vatten. Djur tillgodogör sig växternas näringsinnehåll genom att äta växter eller andra djur. I växternas och djurens celler omvandlas socker och syrgas genom cellandning till energi, koldioxid och vatten. Kretsloppet sluts genom att växterna tar upp koldioxid och vatten igen. Kretslopp innebär att alla restprodukter från en process används på nytt och att inget onyttigt avfall blir kvar. För att skapa kretslopp i industriella processer måste restprodukterna återvinnas, så att avfall inte uppstår.

Krom (Cr)
Krom förekommer normalt i två olika former, sk tre- eller sexvärt krom. Trevärt krom är hälsoskadligt och allergiframkallande. Sexvärt krom anses kunna orsaka cancer och är hälsoskadligt och allergiframkallande (vid inandning). Det är viktigt att vara medveten om att det krom som tas ur en gruva aldrig försvinner utan kommer att förbli någonstans i ekosystemet. Det kan t ex hamna i grundvattnet under en soptipp och följa med ut i havet för att sedan hamna i en fisk som vi äter.

Kvicksilver (Hg)
Kvicksilver har unika tekniska egenskaper eftersom den smälter redan vid - 39°C. Redan vid 20°C avgår ånga även om kokpunkten ligger vid 357°C. Kvicksilver i metallisk form påverkar inte naturen, men metallånga tas lätt upp via andningsvägarna och samlas bl a i centrala nervsystemet och ger efterhand hjärt- och njurskador hos människor. Kvicksilver förenar sig lätt med andra ämnen och blir mycket giftig och det tas lätt upp av djur och växter vilket leder till svåra skador. Där utsläppen varit omfattande har kvicksilver lagrats i kroppen eftersom tillförseln är större än vad kroppen kan göra sig av med. Ansamlingen blir högre ju längre upp man kommer i näringskedjan. Detta har påverkat fortplantningsförmågan hos djur, bl a fåglar. En tesked kvicksilver räcker för att förorena en hel sjö och på grund av dess giftighet och flyktighet bör kvicksilver därför inte användas utan bör få ligga kvar i jordskorpan i oaktiv form. Metall som redan tagits upp skall förvaras på sådant sätt att den inte läcker ut till naturen.

Kväveoxider (NOx)
Kväveoxider bildas via förbränning genom att förbränningsluftens kväve oxideras. Kväveoxidutsläppen bidrar till försurning, övergödning, ”smog” och kan ge direkta skador på växtligheten.

Kärnenergi
Kärnenergi är en relativt ny energiform där man utnyttjar den energi som håller samman två atomer. Genom att splittra dessa utvinns energi som vi kallar kärnkraft. För detta ändamål används det radioaktiva ämnet uran som vid klyvning ger upphov till andra radioaktiva klyvningsprodukter. Miljöproblem med kärnenergi är framför allt hantering och utsläpp av radioaktiva ämnen. På grund av dessa ämnens förödande inverkan på levande organismer (molekylerna i levande celler förändras vilket ger olika effekter, däribland cancer och genetiska defekter) är kärnkraften strikt reglerad i de flesta länder. Utsläpp av radioaktiva ämnen sker framför allt vid fel och katastrofer. Ett annat hot med kärnkraft är att avfallet kan upparbetas till plutonium som används i kärnvapen.

Lågenergilampor
Ger samma ljusmängd som en vanlig glödlampa men drar 5 - 6 gånger mindre energi. Livslängden är 8 - 10 gånger längre än för en glödlampa.

Lösningsmedel
Lösningsmedel är ett samlingsnamn på ämnen som löser andra ämnen. Det är främst de organiska lösningsmedlen som har uppmärksammats på grund av sina hälsorisker och under senare år har man även uppmärksammat dess påverkan på den yttre miljön. Det gäller främst de organiskt flyktiga ämnena. Dessa bidrar till bl a till marknära ozon. Stora hälsorisker finns med bensen, xylen och trikloretylen.

Metaller
Består av många olika ämnen som alla är grundämnen och kan alltså inte försvinna eller brytas ned. De kan dock förena sig med andra ämnen och därmed få olika egenskaper och miljöpåverkan.

Miljöekonomi
Den del av nationalekonomin som försöker integrera det ekonomiska tänkandet med det ekologiska. Kortfattat kan man säga att miljöekonomi handlar om att försöka synliggöra dolda miljökostnader, d v s kostnader som inte dagens ekonomiska tänkande tar hänsyn till. Dagens miljöekonomer arbetar med miljöräkenskaper, ekonomiska styrmedel, skatteväxling m m.

Miljöledningssystem
Tillämpas av allt fler företag som ett verktyg för att få bättre överblick över verksamhetens miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem hjälper också företaget att kontrollera och begränsa den påverkan verksamheten har på miljön. Genom att införa ett miljöledningssystem integreras miljöarbetet på ett naturligt sätt med den övriga verksamheten. Ett företag som arbetar med miljöledning skall bl a utarbeta miljöpolicy och miljömål, definiera ett miljöprogram och löpande genomföra miljörevisioner. Se även EMAS och ISO 14001.

Miljörevision
En systematisk utvärdering för att fastställa att företagets miljöledningssystem fungerar och att miljöarbetet sker på ett lagenligt och, efter interna mått, tillfredsställande sätt. Vid revisionen går man bl a igenom företagets påverkan på den yttre miljön, hur den interna organisationen hanterar miljöfrågorna och den dokumentation vars uppgift är att styra och kontrollera miljöarbetet.

Naturgas
Ett fossilt bränsle som ligger lagrat i jordskorpan. Ger upphov till mindre utsläpp av koldioxid och svavel än vad oljeförbränning gör. Naturgas kan i vissa fall ersättas av biogas som är ett förnybart bränsle.

Ozonlagret (O3)
Ett tunt skyddande skikt mot solens skadliga UV-strålning. Ozon består av tre syremolekyler som växelvis faller sönder till syre (med två syre- atomer) för att sedan bilda ozon igen. Dagens ökade fall av hudcancer anses bero bl a på att ozonlagret tunnats ut. Ozonlagret finns i stratosfären på 25 km höjd. Under de senaste åren har ozonlagret förtunnats och temporärt försvunnit i vissa områden – främst runt polerna. Ozonmolekylerna bryts ned både av naturliga gaser som metan och lustgas och av klor- och bromföreningar (CFC, HCFC och haloner).

PCB
PCB är ett långlivat naturfrämmande ämne. De negativa effekterna har hittills varit mest påtagliga för fiskar och fåglar. Genom att PCB vandrar i näringskedjorna drabbar de till sist även oss människor. Idag har alla djur och människor denna typ av miljögifter lagrade i kroppsvävnaden.

Plaster
Ett samlingsnamn för material med olika egenskaper som består av långa kolkedjor. Plast görs nästan uteslutande av fossilt kol från olja eller naturgas som blandas med olika kemikalier. Plast kan delas upp på olika sätt. En indelning är termoplatser, som kan omformas vid uppvärmning, och härdplaster, som inte kan omformas vid värme utan är härdade. Plasters miljöpåverkan går ända från olje- och gasutvinningen, och alla steg till färdig plast samt därefter till avfallshantering. Det finns få långtgående studier på plasters miljöpåverkan och det kan vara svårt att kategoriskt säga vilket som är bättre än det andra. Dock kan man med ganska stor säkerhet säga att klorbaserade plaster (som PVC, se nedan) är värre ur miljösynpunkt än andra termoplaster. Det beror till stor del på att kloret i plasten kan förena sig med organiska föreningar som ofta har stor negativ påverkan på miljön.

PVC
Polyvinylkloridplast används till golvmattor, vinyltapeter, elkablar m m. PVC innehåller klor och vid förbränning bildas saltsyra och klorerade kolväten, som bidrar till ökning av klororganiska föreningar, bl a dioxiner i mark och vatten.

Recipient
Recipienten kallas mottagaren av utsläpp, d v s vattnet, luften eller marken där utsläppen hamnar.

Sluten process
Målet för denna typ av process är att uppnå nollutsläpp, dvs att alla restprodukter återanvänds i processen och att inga restprodukter släpps ut i naturmiljön. I praktiken innebär dock slutna processer att restprodukter leds tillbaks in i processen, men att en viss mängd avfall trots allt uppstår som hamnar i naturen.

Svavel (S)
Vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, t ex kol och olja, bildas svaveldioxider som ombildas i luften till svavelsyra. Detta är den viktigaste orsaken till försurning av mark och vatten. Svavel är samtidigt ett livsnödvändigt ämne, i små mängder, för levande organismer.

Termodynamik
En vetenskapsgren inom fysiken som behandlar lagbundenheten för energi- och materialomsättning i olika processer.
1. Termodynamikens första huvudsats säger att energi och materia varken kan nyproduceras eller konsumeras. Däremot kan energi omvandlas från en form till en annan. Rörelseenergi kan t ex omvandlas till elenergi som sedan i sin tur kan omvandlas till värmeenergi.
2. Termodynamikens andra huvudsats säger att oordningen, entropin, ökar i ett slutet system. Annorlunda uttryckt: allting har en tendens att sprida sig av sig självt. Det går att lokalt återföra oordningen till ordning genom att tillföra energi men problemet är att oordningen alltid ökar mer någon annanstans i systemet.

Toxisk
Betyder giftig. Olika ämnen har olika toxisk effekt. Några, t ex dioxiner, är giftiga omedelbart och vid mycket låga doser. Andra, t ex spårämnen, är giftiga vid större doser och efter en längre tids upplagring i kroppen.

Tungmetaller
Metaller med hög täthet, t ex kadmium, bly, koppar, kvicksilver och krom. I dagligt tal menar man de metaller som är giftiga och har stor negativ inverkan på miljön. Se vidare under respektive tungmetall.

Vattenkraft
Genereras indirekt av solen genom att vatten värms upp, regnar ner och fyller vattendragen. Vattenkraft ger i princip inga utsläpp men den har dock en stor inverkan lokalt och regionalt och förändrar villkoren för livet i, och omkring, vattendragen där dammen byggs. Flödet ändras med dammar och på vissa sträckor torrläggs älvfåror. Dammarna svämmar över områden så att livet som fanns där försvinner och människor som bor där måste flytta.

Vindkraft
Indirekt energi från solen genom att vindarna uppstår när luft värms upp och stiger uppåt och ersätts av svalare luft från sidan vilket skapar en cirkulation. Vindkraft har mycket liten miljöpåverkan. Buller och påverkan på natur och kulturvärlden genom förändringar i landskapsbilden kan dock göra vissa placeringar olämpliga.

VOC
Flyktiga organiska ämnen (eng. Volatile Organic Compounds). VOC består av kol, syre, väte, klor och andra atomer som lätt bildar gaser. Organiska lösningsmedel som används inom industri och hushåll är exempel på flyktiga organiska ämnen. De medverkar vid bildandet av marknära ozon och ”smog”.