Utbildning

Syrgas, plasma, laser eller vattenstråle? Det finns många metoder för skärning av kolstålsplåt, varav vissa är lämpliga för automatisering och vissa inte. En del är lämpliga för tunnare plåt, en del för tjockare. En del är snabba, en del är långsamma. En del har låga kostnader, en del är dyra. Och en del har god noggrannhet, en del inte. I den här artikeln tar vi en titt på de fyra vanligaste metoderna som används i CNC-skärmaskiner och jämför de olika processernas starka och svaga punkter. Dessutom lyfter vi fram vissa kriterier som kan användas för att avgöra vilken process som passar bäst för din tillämpning.

Syrgasskärning Skärning med syrgasbrännare är med bred marginal den äldsta ...

Många egenskaper hos en svets kan bedömas vid en svetskontroll – några berör svetsens storlek, andra berör förekomsten av svetsfel. Svetssträngens geometriska mått kan vara synnerligen viktig, eftersom den ofta står i direkt proportion till svetsens hållfasthet och åtföljande prestanda. En underdimensionerad svets kanske inte tål den belastning den utsätts för i drift. Även eventuella inre fel i svetsen kan vara viktiga. Detta är diskontinuiteter i eller invid svetssträngen, vilka, beroende på storlek och/eller placering, kan göra att svetsen inte håller avsedd kvalitet. Diskontinuiteter av oacceptabel storlek eller placering kallas svetsdefekter och kan i vissa fall orsaka förtida haveri, ...

Välj massivt eller tvådelat munstycke: Acetylen – alltid massivt munstycke. Övriga bränngaser – tvådelade munstycken ger mest effektiv drift vid normal skärning. Massiva munstycken håller längre vid mycket kraftig uppvärmning. Välj serie: Munstycken serie OXWELD® 1500 – CW-23, CW-400 och CW-500 skärtillsatser C-32, C-66, C-77 och C-97 handhållna skärbrännare, alla maskinskärbrännare, munstycken serie PUROX® 4200 – CW-200, CW-250, och CW-300 skärtillsatser typ E och C-84 handhållna skärbrännare Välj förvärmningskapacitet: Vilket munstycke som bör väljas är beroende av förvärmningskapaciteten. Stål täckt med rost och glödskal kräver kraftig förvärmning, liksom Välj storlek: Välj den storlek ...

De flesta svetsprocesser kräver hög temperatur för att metaller skall förenas. Värmekällan beskriver i regel vilken svetsprocess som skall användas, t ex gasbågsvetsning. Ett av huvudproblemet när det gäller svetsning är att när metaller hettas upp reagerar de med luften. 

Hur man skyddar den varma metallen från den omgivande luften? Det finns en rad olika metoder att skydda svetsgodset från den omgivande luften. Allt från att skydda med flux eller höljen runt elektroden (vilket ger en skyddande slagg) till inerta eller aktiva skyddsgaser. I vissa fall avlägsnas luften totalt, så att man svetsar i vakuum.

En del processer har utvecklats för speciella applikationer medan andra är ...

Vattenskärning är en skärmetod för att figurskära olika material med en vattenstråle på cirka 4000 bar. Skäreffekten i strålen kan ökas genom att vattnet blandas med abrasivmedel (sand) vilket ger en slipande effekt åt strålen. Detta kallas abrasiv vattenskärning, på engelska abrasive waterjet (AWJ). Med abrasiv vattenskärning kan man bearbeta i princip alla material, exempelvis kolstål, rostfritt stål, titan, aluminium, sten, glas, keramik, plast och kompositmaterial. 

I kombination med en ESAB skärmaskin kan bästa resultat uppnås. För skärning med tillsats av abrasivt material är det möjligt, tack vare servomotorer, köra maskinen i en hastighet av upp till 25,000 mm/min. För skärning ...

TIG-svetsningen är en smältsvetsmetod som fått sitt namn från den engelska benämningen Tungsten Inert Gas. Tungsten är den engelska benämningen på volfram, elektrodens material. Det är det gamla svenska ordet tung sten som används i engelskan. Inert syftar till gasen som är inert, inaktiv och inte deltar i svetsprocessen utan endast skyddar smältan och elektroden från luftens skadliga inverkan. 

Ett annat namn är GTAW som står för Gas Tungsten Arc Welding, alltså Gas-Volfram-Båg-Svetsning. TIG-svetsning kan genomföras med likström eller växelström. Likström minuspol används för alla metaller, som inte bildar svårsmält oxid. Metaller som bildar svårsmält oxid, som t ex aluminium ...